Igår hade jag en riktigt härlig dag. Efter en timme på jobb med kanelbullar, glass och hallon åkte jag och tre arbetspolare ner till Brygga på öl. En öl skulle det bli (jag vet, så säger man alltid), för två skulle resa iväg till Sverige över helgen. Vi hade kul och det blev fler öl, så många att en sket i sverigeresan och den andra... Ja, jag vet inte hur det blev med den resan faktiskt. Kvällen fortsatte efter dusch- och matpus, men då för bara två av oss. Jag har träningsvärk i magmusklerna efter allt skrattande.
Det som stör mig så är att vi inte har gjort någonting tillsammans tidigare, inte förrän nu - när jag flyttar iväg. Typiskt. Det känns bittert.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
mina sista dagar på radich var nog också de bästa, men det finns säkert någon fin psykoanalytisk förklarng till det också..?
SvaraRadera